Jag känner mig lite trasig
lite suddig och något disig
som en iskall snöstorm i mitten av juli
eller djupt depressiva tankar flödande
under ett stort, brett och bländande leende

Men molnen var fina idag, va?
Gnistrande blå himmel som bakgrund
och fluffiga vita moln berättande sagor...
jag tror jag såg ett öga däruppe
eller kanske en ko som betar blått gräs

Ett flygplan flög förbi när jag satt på bussen...
långt uppe i blåheten...
Hade dock lite svårt att fokusera på den...
omöjligt vackra fåglar, träd och bomullsmoln susade förbi
det kändes nästan elakt när jag tittade bort
undrar om flygplanet såg mig...
då jag vårdslöst inte betraktade det...

Jag undrar vad folk ser när de stirrar på mig...
ögon överallt... ögon och konfunderade miner...
Jag är ganska stor, vad jag förstår...
men jag är en myra bland folk...
jag förväntar alltid att bli stampad på...
... förmodar jag

/