Det var väl det
jag tänkte

det jag visste

Hur ska sorgen
kunna göra mig
oförbittrat snäll

när demoner
släpps lösa
inombords

och man ser
hur alla andra
har kvar
sin man
sina mödrar
sina........

Samtidigt som man inte ORKAR vara
sällskapligt trevlig VILL man ha kontakt
och VILL att vänner hör av sig och frågar hur det är
att de först och främst och framförallt ska ha TÅLAMOD

Vi befinner oss inte i samma NU


MITT nu
är inte DITT......