ack ja, sa han och gick
men va fan, vem ska ta emot mig då
när marken inte håller

jag menar jag är inte jag
utan det va han som gick

om vi får slå oss till ro i varandras armar
om vi tappar hakan åt hur världen kan vara

garvar åt skämt och tycker om oss
saknar inget när vi är vi

ack ja, sa han och gick
men va fan, vem ska ta emot dig
när jorden snurrar för fort

jag menar inget illa
tvärtom jag vill va den axel du gråter mot

när andra snackar framtid
aktar du dig för att öppna munnen

åskan går och regnet faller
men vi stannar och håller oss på benen

ack ja, suckade vi och tog en hand
men va fan, vi mår som vi ser ut att må
när inget blev som det stod i manualen