Mamma sa
att
jag var ett
sådant
viljestarkt
barn
envis som
en röd gris
och
ständigt
på gång
alltid på språng
hade tusen
järn i elden
och
tiden ville
aldrig räcka

Det var då och nu är nu

Tiden räcker
och blir
över
för
jag vill
ingenting
just nu ingenting
kanske har
min envishet
fastnat
här
i detta
ingentingviljalandet