En tår rinner på min vänstra kind.
Den stannar till och tänker.
- Vad är vänner till för?

En tår till rinner och blir ett vått sträck.
Den stannar till och tänker.
- Vad är jag tillför när ingen behöver mig?
Mig och min åsikt, som bara klandras.
Sårad!

Ännu en tår faller.
Den stannar till och tänker.
Varför nu igen?
Igen och igen.
Jag klarar inte igen och igen.

Tårar stannar, torkar, salt hud.
Stannar som ett minne
av en jobbig tid.

Om och om igen.
Vet ej när, nästa gång.