Redan medlem?
Logga in
Kokar ner fonden tills inga smaker står att återfinna. Förutom märgens, förstås, när benen väl ligger hermetiskt durkslagna. Halv fångst, brant brink.
Hermelintassen vispade pudersnö, tillförsiktens fluffiga fromage.
Spjutöron i fullaste blom, endast utandningens ångor röjde. Sylarna vassa, tvenne kavata, iris på sudersand.
Närmandet hämmade läkningens återkomst, debaclet firar finito. Glömskan skålar pyrusseger, fredsdagen viskar herueka, fridag och liv igen!
Fri vers
av
Antropofagen
Läst 803 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2007-08-27 02:40
|
Nästa text
Föregående Antropofagen |