Barndoms minnen

likt sönderslaget krus

Bitar och skärvor

fritt från skratt och bus

Långt från lyckliga gatan

jag vandrade på

Dag för dag, steg för steg

var den enda möjliga vägen att gå

Jag överlevde, klarade mig

på nåt underligt sätt och vis

Men segern hade onekligen

sitt pris

Själen fick mycket stryk

och djupa skåror

Ärren finns kvar

som underliggande fåror

Tacksam är jag  dock ändå

Trots allt, tillslut

lyckans väg jag lyckades nå

Så trots minnenas

sönderslagna krus

Ter sig nu framtiden

mycket mycket ljus