min styrka finns inte
det är min styrka

att tappa greppet,
låta knogarna vitna och sedan bara

släppa
taget

låta livet vila i frid
inte vara en del, inte förgifta sekunderna
med min närvaro, min frånvarande närvaro
alla dessa gifter i min kropp
de förgör tiden

jag förgör mitt jag
i varje cell möts jag av rädsla
mörkret
så svårt att överbemanna
kriget
så svårt att slå näven i bordet
att vända trupperna

jag slår mina styrkor i marken
mina egna
de stupar utan vapen
och jag är lugn

för jag vet
att änglar beskyddar döden
i varje andetag slogs jag
men uppgivenheten slog mig hårdast

min styrka finns inte
det är därför jag överlever
men vägen tillbaka tar tid
och rädslan slår i sekunderna
rädslan slår
dubbla slag


för en flicka som var starkare än hon kunde vara