det var natt

jag mötte en flicka
hon sov
bunden till en respirator

"inandning, utandning..."

"bip, bip...ingen andning...35..45..65 sek..bip"

"något fel på slangen?"

"väck henne"

"inandning, utandning normalt..."

under nattens långa timmar
där flickans andning
och respiratorns bipande höll mig vaken

insåg jag att jag tagit något för givet:

att det liv jag lever

jag kan andas fritt