Antagligen bland det sämsta jag skrivit. Men jag behövde få ut det.
Det här hade aldrig hänt i en Jane Austen-bok
Det spelar egentligen ingen roll
Att jag äntligen bestämt mig för
Hur mycket jag egentligen gillade dig
Jag skiter fullständigt i vad alla andra tycker
För du betydde faktiskt nåt för mig
Och det som gör det hela så jävla smärtsamt
Är att jag vet
Jag betydde samma sak för dig
Nåt gick förbannat snett på vägen
Vi snubblade och föll
Alldeles för hårt
För långt bort från varandra
Och nu försöker jag intala mig
Att det inte var du eller jag
Som tappade balansen
Utan att det var vägens fel
För det finns säkert tio platser
Som jag aldrig kan gå förbi
Utan att se dig framför mig
Vad du gjorde eller sa
Just där
För en evighet sen
En evighet som är tre månader lång
Och bara växer
Men det tog för lång tid för mig
Att inse
Hur mycket som egentligen rymdes
I den där natten
Av ingenting
Jag kom alldeles för sent
Och nu är jag inte längre säker
På att jag är tillräckligt trasig
För att vara värd att laga