Ett lånat blodrött nagellack
gör skillnaden
här uppe skär jag mig djupt
i fingrarna
men det gör ingenting
Älven slår en stor knut
kring landskapet
tystnaden tränger undan
alla ljud
Ångermanland, Ingenmansland
men jag ångrar ingenting
Vi älskar om eftermiddagarna
liksom nyvaken av naturen
tömmer du dig i mig
gång på gång
säger;
kom med den där lilla kroppen
kom med den där lilla människan
medan
stenarna svalnar
längs strandkanten
flinta, flis och fattigmansguld
Ödehusen blinkar ur skogsbrynen
timmerstockar pekar
med långa fingrar
ur djupet
likboden bakom Nordens café
den går knappt
alls att se
Flickor, flickor, änkekasern!
era huvuden rullar
om natten
era dagar går
och stekpannorna pustar sot
smultronen sprider sig
vilda, vackra
utmed Häxberget
bälgen i kyrkorgeln
suckar och sjunger
"stilla natt, min stilla vän
på Snödåsberget ska vi ses igen"
Skotten i Ådalen?
Nej,
Ångermanland, ingenmansland
men jag ångrar
ingenting.