Kön till ingenting var lång som vanligt
vakter släppte dock förbi mig till slut
men jag kom aldrig riktigt in
stod utanför mitt ibland oss
och tittade på folk
som tittade på folk
på storbilds-TV

Förbittringar låg som gammal spindelväv
över kropparna i lokalen
förhårdnader törnade mot varandra
och skavde upp nya
i en bepansrad samvaro
där radiovågor av förtäckt rädsla
spreds som dålig mottagning genom etern

Är det ok om jag bara står här och spyr lite?
jag har fått något i ögat
som jag inte vill se
lutar mig inåt väggarna
synar skäl
i vrår av vanemönster
men vi tycks bara pågå
som en kollektivt omedveten närvaro
men i stetoskopet hörs ingenting

Vi är släktet som svämmade över
och drunknade i sin vilsna överförmåga