Nu återstår det inget mer
än att trycka på delete

jag gick inte dit med samma kort i min hand
som jag ville att du visade mig
fast du synade mig inte

jag bad om ärlighet
du gav mig det
bara det är något som ingen annan gett mig

du har ett hjärta av guld
jag vet det
men varför får ja inte se det glimma

du är lika mörk där inne
som i mina egna skrämmande rum
jag känner det

jag vågade gå emot min rädsla igår
jag vågade lita på det jag lärt
jag vågade
vågade

Vinsten av mitt mod är ett lyckorus
men ändå strömmar mina tårar

jag bad om ärlighet
jag vet
och ärlighet fick jag

vi öppnade oss för varann
efter stunden av hetta
som ingen av oss vill vara utan

vi öppnade oss för att ge oss en chans
efter det kom du bara närmare mig
och jag sögs in i din famn
men ändå stötte dina ord bort mig
från det jag känner kunde bli vi

varför var dina kyssar varmare av känsla
efter att du sagt som du kände
kom du på nåt där i stunden av ärlighet

låt dig känna fel
vem är hon
som pushar dina känslor
dina känslor som jag så gärna vill smörja med min lycka

jag går nu
deleteknappen trycktes ner så fort ja lämnade ditt hus
tårarna började strömma
när jag satte ner min skakiga fot på trottoaren

det är bara du nu som kan få oss att känna igen
tillåta mig att närma mig dig igen

för jag gick igår
med lättat hjärta
större mod
inför nästa storm
i denna lugna höst

du vet inte om det
men dina ord igår
gjorde att jag gör mitt val

jag låter dig gå