Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En del människor befinner sig längre och längre bort från mitt synfält. Jag har slutat att fråga mig varför.


Försvinner sakta

Längre
och längre bort......
försvinner snart i fjärran
ser dig nästan inte längre

och jag har slutat fråga mig själv varför
slutat undra om det någonsin kommer att
bli som förut för jag får inga svar eftersom vi
inte längre har den närhet som krävs för att blotta

våra
känslor
och för att
investera i en
ärlig kommunikation
krävs det en stark vilja
och en ärligt menad vänskap
som innehåller mer än ordet vän
nu talar tystnaden och säger mer än ord




Fri vers av -Ulla Tilemo- VIP
Läst 398 gånger
Publicerad 2007-09-02 15:06



Bookmark and Share

  -Ulla Tilemo- VIP
Ibland tystnar rösterna. Det får man bara acceptera. Man ger allt man kan, om det inte räcker så får man släppa taget. Det är inte alla människor som har förmåga att förklara, eller uppleva när det inte känns rätt längre, och gå vidare i en ny fas. Som med ett äktenskap - man måste nyorientera sig ibland. Men det går ju bara om man är båda om det. För den som \"ser\" hur vänskap är på väg att gå sönder, gör det ont hur man än gör.
2007-09-02

  Gunwale VIP
Bra skrivet!
Det enda som är värre än att de försvinner utom synfältet, är om alla enas om att felet är ditt; att det är DU som försvinner. Kanske en god kompromiss vore att säga att det bara händer, och att det inte är någons fel...och att det kanske inte ens beklagligt alltid... Men att kämpa emot och misslyckas, det är riktigt ruskigt, förstås. (Är \"härhet\" din uppfinning eller är det ett stavfel? ;-) )
2007-09-02
  > Nästa text
< Föregående

-Ulla Tilemo-
-Ulla Tilemo- VIP