Att läsa en text är inte alltid helt lätt När jag läser en text…När jag läser en text (poesi) utgår jag alltid från själva texten, inte författaren. Om innehållet i texten är sant eller osant, självupplevt av författaren eller något han/hon sett eller hört saknar betydelse. Det är texten i sig jag koncentrerar mig på. Tycker jag om texten läser jag sen gärna fler av samma författare.Det första jag frågar mig när jag läser en text är om texten fångar mitt intresse att läsa vidare eller om jag tröttnar och tappar koncentrationen efter några ord eller rader? Därefter ställer jag mig några frågor. Vilken är min första känsla när jag läser texten? Var i mig landar känslan? I hjärtat, i magen, i huvudet eller någon annan stans? Sen läser jag texten ett par gånger till och minst en gång högt. Nu ställer jag mig sedan ett antal "faktafrågor". Var utspelar sig texten, i den fysiska verkligheten eller i den inre? Hur ser språket ut? Vilket tempus är det? Finns det logik i texten eller är den helt ologisk? Är den skriven på rim? Hur är rytmen? Rytmen får väldigt stor betydelse när jag läser högt och kan då gen en helt ny karaktär åt texten. Hur ser texten ut för ögat? Finns det ett mönster, både vad gäller utseende och ordval? Sen kommer jag till den mer subjektiva biten. Vad står det egentligen? Är det metaforer eller är texten just det som står där? Hur tolkar jag texten utifrån mina livserfarenheter? Här finns inga rätt eller fel, det är alltid upp till läsaren att tolka så som han/hon vill och känner. Om författaren ville få fram ett annat budskap ska han/hon kanske arbeta om texten så att budskapet blir tydligare för läsaren (om det är viktigt för författaren). Jag bruka även fundera över om texten är öppen eller stängd, som jag kallar det. En öppen text för mig innebär att det inte finns några direkta svar. Den öppnar upp för läsaren att själv fundera över svaret. Den erbjuder flera tolkningsmöjligheter och det finns inget riktigt slut. En stängd text innehåller liksom allt. Den kan mycket väl ha alla kvalitéer en bra text "ska ha" men den är liksom helt färdig. Det är bara det som står där, finns inga lösa trådar att spinna vidare på. Till slut återvänder jag till min första känsla jag fick när jag läste texten. Finns den kvar? Sitter den på samma ställe? Kommer jag fortfarande att ha samma känsla när jag läser texten om en dag, om en vecka eller om en månad? Beror känslan på något jag upplevt nyligen? Hur troligt är det att fler får samma känsla som jag? Att sedan sammanfatt allt detta i några få rader... det är ibland mycket, mycket svårt. Jag övar ständigt på att läsa och analysera andras texter. Jag är glad att knappen "Applåd!" finns.
Övriga genrer
av
Annette Andersson
Läst 692 gånger och applåderad av 12 personer Publicerad 2007-09-03 22:14
|
Nästa text
Föregående Annette Andersson |