Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Man inser så mycket när man upptäcker att man är borta

min penna dansar över fullklottrade pappersark
en handstil lika oläsbar som mina tankar
förvillande, snirklande
runt i ett kretslopp

genom mörkret ser jag verkligheten så mycket klarare
för ljuset har för vana att blända
mina sinnesintryck

jag fångar mig själv på bild med självutlösning
i ett språng ut över klippan
ett skrik och jag finns inte längre på denna jord

jag finns i luften
överallt
vid ditt skåp i skolan där jag väntar varje rast
mellan dina lakan när du ska sova
jag finns över fältet där du plockar dina midsommarblommor

(och sen drömmer du om mig, jag vet
jag kan läsa tankar nu
dina tankar
de svävar i luften
precis som jag)

jag äter mig själv till frukost
jag äter min verklighetsuppfattning
min uppenbarelse
och jag inser att jag lever på riktigt
när jag smakar lika salt
som mina tankar

jag sätter upp ett tält utanför din dörr
där bor jag tills du upptäcker mig
sen läser jag vemodet i dina händer
följer din skugga bakom duschdraperiet

jag vet att jag älskar
älskar att bara vara
helst nära dig

men jag förstår
att du aldrig sett mig

och jag inser att jag
aldrig funnits till




Fri vers av Cecilia H
Läst 362 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-09-04 09:08



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Cecilia H
Cecilia H