Svalda tårar och gömda sår
du går i glädjens fotspår
men glömmer bort att le
hoppas att ingen ska se

Som om allt är som förut
som om allt är vanligt
så beter du dig nu
låsas inte om det som skaver
Det ingen vet om det kan ingen se

Betraktar dig lite på håll så där
vet vad för hemlighet du bär
kanske inbillar jag mig
eller så är det sant
men visst syns det på dig

Halsen din den värker inte sant?
ingen märker tonen i din röst
ingen känner tyngden i ditt bröst
förutom jag
förutom du

För det är ju bara vi
som vet att allt inte är som vanligt