flickan satt på gungan i parken
hon satt där så ensam
mörkret vilade på himlen
klockan var mycket
men flickan satt där ännu
alldeles ensam

hon gav inte ifrån sig ett ljud
när ungdomarna kom
utan hon lät sig bli nedslagen
av ungdomarna med knytnävar

dom gick därifrån när flickan låg still på marken
dom visste vad dom gjort
men ändå så brydde dom sig inte

nu sitter inte flickan på gungan längre
utan hon ligger
ligger död i gruset