Det finns ett löfte från en gammal sägen
att modersögat aldrig slocknar ut
Det kastar strålglans över vägen
som följer mig till livets slut.....

Du hade modet att våga vara dig själv
och det kommer alltid att följa mig
liksom ditt stora varma hjärta, din generositet
och din goda vilja - gott och ont alltid sida vid sida....

Du lärde mig att man i varje stund måste göra sina
egna val, och att man inte kan vara annat än sig själv.
Du ställdes inför många svåra valsituationer i ditt liv,
men du följde alltid ditt eget hjärta.

Jag minns dig som du var innan du blev sjuk.
Du har lämnat efter dig många fina minnen.
Och du ville inte att jag skulle sörja, utan ha
de glada stunderna med mig - så är det mamma