Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

låter allting hända


jag är sjukt samvete
ett litterärt monster
med sänkta ögon
inbyggd
i närheten av en sluss
som ingen längre
vaktar
där är jag
annorlunda
helt utan

ristar in
delar i väggen
ditt ansikte
det liknar något annat
en enslig revolution
ett tillstånd av tomma handlingar

älskling

jag förbannar min rädsla
här finns inget krig
jag vet
inga giftiga ormar
inget ockuperat land
att dö ifrån

det är bara något annat

ett annat
slags
mörker

på andra sidan
är persienner nerdragna
jag har hört skriken
de tar hissen när jag tar trappan
parfymen
måste vara hennes

vet inte hur vi hamnade här
lögnens dragningskraft
kanske

om nätterna spänner människor
laddningar runt kroppen
händer hårt knutna
i bön i vrede

det är jag älskling
som skriver
som säger
låt allting hända


och det händer















Fri vers av Anna Frölander
Läst 886 gånger och applåderad av 16 personer
Utvald text
Publicerad 2007-09-21 17:18



Bookmark and Share

  Inkarasilas
Mår fruktansvärt illa över maktlösheten som får mig att sväva som en pappersdrake i dina ord, är precis där ja där i texten misshandlad mörbultad av dina ord. Det är tamigfan lysande, och jag kan inte på något sätt begripa hur jag lyckats undkomma dina torra heta andetag. Ja, jävlar det är svarthål som drar.Perkele och ett kazzabang, klirrar i min tanke.Enuff.
2008-02-20

  Nina V A
Ett fantastiskt gott val, reds val - så rätt och jag njuter!
2007-11-14

  devilsangel
Kan inte säga mer än att detta är fantastiskt bra! Sätter ord på så mycket svåra känslor och jag sitter bara stum och vill läsa om och om igen!
2007-11-14

  Christer Eriksson
raketer över sjön inatt, stjärna..
2007-11-13

  Rakel Lorner
Har haft den här som bokmärke under rubriken \"texter att kommentera senare- när huvudet är klart\" typ, men nu kan jag inte hålla mig längre. Här sätter du ord på hela skiten och det känns som att det är det här jag vill ställa mig ute på balkongen och skrika! Men så kommer vi till stycket:

jag förbannar min rädsla
här finns inget krig
jag vet
inga giftiga ormar
inget ockuperat land
att dö ifrån

det är bara något annat

ett annat
slags
mörker

Ja, just det! Och vart tar man vägen med det? Var skall man åka för att slåss? Och det där som skall hända, vad är det? Är det gott eller fortfarande ont? Ja, inte vet jag. Händer gör det nog ändå. Herregud, vad skall vi göra!

Ja, jag vill väl säga att jag gillar det här. Det är vemodigt och verkligt.
2007-10-28

  Sländan
Tycker om ditt sätt att skriva och formulera orden hur mycket som helst! Rakt på och med en känsla som borrar sig in i medvetandet. Grym text!
2007-10-04

  Nina V A
jag vill kommentera den här, lämna ett avtryck värdigt vad jag känner men just nu finner jag mig mumla och famla i
\"om nätterna spänner människor
laddningar runt kroppen
händer hårt knutna
i bön i vrede\"
så om jag bara applåderar så är det för stunden, men jag återkommer Anna och låter allting hända

djup suck, poesi - fan, tack!
2007-09-27

    BetweenTheLines
jag har visserligen applådat den här,men vill ändå säga att jag gillar den,och det sätt du skriver på,du driver texten som en tight spik,från början till slut,och som nedanstående tilltalas jag ochså av poetiska formuleringar som

\"parfymen
måste vara hennes\"
2007-09-27

  Bodil Sandberg
Å vad du skriver bra människa!!!så enormt starka känslor du förmedlar!!!!\"ett annat mörker\"...ja det säger så mycket...skulle nästan önskat att det varit titeln..men inte för att den varande titeln känns fel..absolut inte...hela texten är mycket mycket fängslande rakt igenom!!!!
2007-09-26

  Christer Eriksson
Det händer hela tiden. Nästan överallt ändå känns det som för sällan. Vi är otåligt födda i ett svagt väntande. Vad vill vi? Du skriver hårt och rakt visst finns omskrivningarna där men det är ärligt sorgset på något sätt en massa liv. Flera ton på en livslängd och du är vacker i rader som

” där är jag
annorlunda
helt utan

ristar in
delar i väggen
ditt ansikte
det liknar något annat
en enslig revolution
ett tillstånd av tomma handlingar”

Det här kulsprutepoesi. En snabb takt av ord. Alla mot ett mål. Kärlekens märkligheter hur den rister i oss, förgör oss och ändå ändå får oss att återuppstå från allt det där som förstörde oss. Jag är även sjukt förtjust i såna detaljer som..

” de tar hissen när jag tar trappan
parfymen
måste vara hennes”

Kanske är det blandningen, att liksom från det poetiska slänga in lite prosa. Hur som jävligt bra. Tack Anna.
2007-09-22
  > Nästa text
< Föregående

Anna Frölander
Anna Frölander

Mina favoriter
pistol