En sommardröm om vinter
Som då när skratten var äkta
och en tår var att dö en smula
dina kalla fingrar
Saknar nätterna
De riktiga nätterna
Ser världen genom ett nyckelhål
Utelåst och Instängd i cirkelargument
Där tacksamhet återkommer
sen tvivel på valet att förstå
Vintersminkad och liten i mina kläder
Hyllar döda hjältar som vågade
och hoppas att jag blir färdig någongång
välja att kanske bli en av dem
och inte mer vara rädd för ljuset
Dina isblå ögon och havet strax intill
Tror att vi kan gå isär
och gå sönder
Sen plockar du upp oss
och jag får en puzzelbit av dig i mig
Ditt leende i motljus och en gloria
En längtan efter snön
och en ofrivillig sommardröm
Se, där borta
Skyfallen över fälten
Säg inget, lyssna
löven i skogsbrynet
Känner du doften
ja doften av annalkande höst