Över Falans fagra nejder blåser sunnanvinden,
Svart och tung sig jorden vältrar, vatten överallt
Barnen springer vad de orkar, faller, torkar sig om kinden
Vandrar´n knäpper jackan upp, det är inte längre kallt
Lärkan, vipan och bofinken liksom tranors sträck
Ifrån Hornborga till minsta kärr, ingen sett dess like
Någon dag det snöar lite, men det skapar ingen skräck
Solen värmer, flugor surrar, Tussilago lyser i vart dike
Tranor lyfter snart igen, trumpetar en gång till
Tysken packar stora kikarn, snart är allting över
Grönskan exploderar, blommor viftar med pistill
Korna kommer ut på bete, inget smakar såsom klöver
Tänk vad livet dock är härligt
Inget verkar minst besvärligt.