Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om behålla integriteten, kreativiteten, när man arbetar som en maskin. Och har ett arbete och en chef som kräver maskiner istället för människor.


Dra åt helvete

Jag är Henry Chinaski. Mannen som aldrig sover, ständigt arbetar, studerar, skriver, gör musik.

Du har inte dödat mig än. Jag lever fortfarande. Mina händer är slitna av dina år, mina ögon ibland trötta av all brist på sömn. Men jag lever. Fortfarande.

Jag är ännu ingen maskin.
Ingen kugghjulspojke.
Ingen död poet i en kropp.

Kropp, svett, tid är vad jag vad jag skickar iväg – efter min tretimmarssömn - varje tidig morgon.
Min kropp, mina händer som mekanisk fortfarande arbetar snabbare än någon annans.

Vem är du, chef
som försöker definiera vem jag är?

Du är ingen.
Inte ens en kugge i hjulet.

Jag brinner.

Jag skapar, jag tänker, jag är. Hela tiden.
En kugghjulspojke med själ.

Det känns som vi är decimerade nu.
Men vi finns.

Jag är en. Och jag vet att du hatar att jag brinner. Och jag vet att du helst av allt vill ha robotar.
Över min döda kropp – av blod, kött, ben, svett och JAG, den du aldrig kommer att kunna definiera.

Du har ingen aning.

Jag, enbart jag, definierar vem jag är.

Jag hatar att vara en kugghjulspojke. Men jag har lärt mig att överleva utan att döda min själ. Utan att döda min integritet.
Du har ingen jävla aning om vem jag är. Och jag skiter i att jag är ensam och jag skiter i att du dödat så många andra själar.

Jag har lärt mig att överleva.
Du kommer aldrig att kunna stampa ihjäl min eld;
Försök, och du bränner dig!

Försök igen och se att även en ensam själ har vänner; vi är många kugghjul. Ja, försök och se att det är du som är ensam.

Definiera aldrig vem jag är.
Din psykopatpsykoanalys kommer aldrig att lyckas tränga in i min integritet.
Jag är ingen stolt proletär. Har aldrig varit.

Ingen hjälte. Ingen som alltid vet svaret på allt.

Inte på något sätt en ”working class hero”.

Men jag är. Proletär.

En med slitna händer och en eld som aldrig slocknar.

Jag vet vem jag är; Det kan jag möjligen vara stolt över.
Det är det få som gör.

Jag vet inte hur jag ska sluta. Den här texten.

Jag vet inte hur jag skall fortsätta. Livet.

Det är det som är så fantastiskt med citat.
De går att sätta in när man inte har någonting att säga.
Välj något av följande, om du vill (eller alla):

”The revolution will not be televised”

“Emancipate yourselves from mental slavery, none but ourselves can free our mind”

“Proletärer förenen eder” ?



Är jag ensam, som den jag är?

Det betvivlar jag.
Men det är bara så svårt…

Att hitta fler Henry Chinaski
där ute.





Övriga genrer av aberatio
Läst 439 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-09-16 18:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

aberatio
aberatio