Sanning, lögn... lite av varje
Vattenfall i saltsten
Vet du vad
Allt är så pressat nu
Det är inte annorlunda
Stämningen har bara förändrats
Jag ser dig inte så ofta
Du säger inte samma ord
Du vet, de lugnande orden?
De finns inte mer
Du försöker, det vet jag
Du lyckas bara inte
För du
och jag
Vi är inte samma personer längre
Vi leker vuxna i en låtsasvärld där marken är svart och där alla isbjörnar smälter för att någon jeppe kör för fort med sin bil
- Jag minns när vi brukade cykla till landet
Jag vill nog inte bli vuxen
Sedan ringer du
Du ligger inte alls i något dike
Du har kul med dina jämlikar
Men du säger att du kommer hem snart
Jag pustar ut
När allt är bra
Eller inte bra
Kanske okej
Vetskapen om att ingenting har hänt infinner sig
Och sedan
Mitt i alla tankar
Där nacken är spänd och överläppen är stiff
Då stannar allting upp
Ett vakuum skapas
En bubbla blåses upp
Då kommer tårarna
ohörbart
De landar tyst på min huvudkudde.