Ensamhetens klor gräver sig saktar in i mitt bröst,
hos vem ska jag finna min tröst?
Kanske hos en dåre utan vett eller en varg till får förklätt.
Du som säger dig vara min vän,
varför kommer du inte igen?
Du som säger dig finnas för mig alltid,
varför säger du jämt \"Kom imorgon, då har jag tid.\"

En klo når nu mitt hjärta,
jag skriker av rädsla, av smärta.
KOM SKYNDA TILL MIN HJÄLP!
kom skynda till min hjälp...

En stjärna klar nu stiga mott nattlig sky.
Så ska ännu en dag sakta gry.