jag bär dig med mig
på vägarna
mot evigheten

vid rödljuset stannar jag
och ser mig om
men du finns inte där

det blir grönt och jag går
utan att höra dina steg
bredvid mig

linjerna i den svarta gatan
verkar inte vilja
röra sig

med långsamma steg
tar jag mig över
till andra sidan

men varken sorgen eller smärtan
blir enklare att bära
för att jag fortsätter
gå