Ibland känns det som att allting du gör är onödigt,
som att det inte ens är nån vits att du försöker,
för allting tar ändå slut nån dag.
Ibland känns det som om du inte orkar med annat än att stänga in dig i ditt rum,
för dig själv, utan att prata med nån.
(det är ändå ingen som förstår.)

Men ibland känns det också som om du kunde klara av vad som helst,
som om allting bara stämmer, plötsligt,
som om problem inte finns i din värld.
Och ibland känns det mest som om livet är underbart,
du flyger omkring på små moln,
och bara ser allt positivt.

Vänner behövs alltid.
När du är ledsen och allt är skit,
så behövs vännerna för att muntra upp dig.
Och när du är sådär jättejätteglad, och lever i en enda blåsande medvind,
så behöver du vänner som orkar lyssna på dina glädjetjut och skrika med för din skull, istället för att bli avundsjuka.

Såna vänner är guld värda, så ta vara på dom du har. <3