Om du tyckte att  den förra pjäsen var oförskämt dum ska du låta bli att läsa fortsättningen. Annars bir du bara besviken på mig vilket kommer att göra mig ledsen när jag egentligen vill bara göra rätt ifrån mig...

Tre Kvinnor med Makt åker ubåt

De tre mäktiga drottningarna Kristina, Elisabet I och Marie Antoinette är på en ubåt. Besättningen har de kastat ut efter festnadet dagen innan. Kristina har tagit över kaptensrollen vilket innebär en hel del överraskningar...

Drottning Kristina:

-Fiendens ubåt är precis bakom oss. Marie Antoinette är du redo att avfyra torpeden?

Marie Antoinette:

-Aj, aj kapten!

Drottning Kristina:

-Torpeden klar att avfyra mot målet. Tre, två, ett... viskar Adjö Marx och Lenin. Högt Avfyra!

Marie Antoinette avfyrar torpeden. Drottningarna väntar med spänning på resultat . Det hörs ett brak.

Drottningarna:

-Jaaaaaa!!! Vi klarade det!

Elisabet I:

-Yes!

Marie Antoinette:

-Vilket team!

Drottning Kristina tar sig en sup ur sin plunta:

-Där fick ni Marx och Lenin!

Plötsligt skakar ubåten kraftigt.

Elisabet I:

-Vad var det där?

Drottning Kristina:

-Det måste vara efterskalvet.

Elisabet :

-Det var ju vår båt som skakade!

Marie Antoinette:

-Jag lovar att jag tryckte på rätt knapp.

Drottning Kristina:

-Vi vet att du gjorde ditt bästa.

Elisabet I:

-Ditt bästa?! Ska man göra sitt bästa på havets botten? Där ingen kan komma och rädda en om/när något går fel?

Marie Antoinette:

-Jag vet att jag är inkompetent för jobbet men...

Drottning Kristina star henne:

-Vi tog risken för vi ville försöka själva.

Elisabet I:

-Denna gång har festande påverkat ditt omdömme negativt Kristina.

Drottning Kristina:

-Kapten om jag får be.

Elisabet I:

-Varför slängde du ut hela besättningen!

Drottning Kristina:

-Det var ett gemensamt beslut minns du det?

Elisabet I:

-Jag sa att vi skulle behålla kaptenen och snyggingen.

Drottning Kristina:

-Var det inte så att vi ville visa de mansgrisarna att vi klarar åka ubåt utan deras förbaskade hjälp?

Marie Antoinett:

-Och hade vi vetat att nånting kommer att gå snett skulle vi ju ha kvar de. Visst?

Kristina nickar instämmande. Trots det förblir Elisabet I syrlig.

Elisabet I:

-Okej då. Vi bör analysera situationer. Så, vad var det som hände?

Drottning Kristina:

-Låt se... Vi blev jagade av Marx och Lenins ubåt. Vi skulle bli av med de... så de blev vårt mål. Torpeden avfyrades mot målet och träffade.

Elisabet I:

-Tänk om de hann avfyra en torped mot oss då?

Drottning Kristina:

-Du målar alltid upp fan på väggen!

Marie Antoinett:

-Åh! Varför behövde vi bråka? De kanske var jättetrevliga. Vi kunde ju ha stannat och frågat vad de ville!

Elisabet I:

-Jösses, flicka lilla! De trevliga unga männen ville hugga huvudet av dig.

Marie Antoinette:

-Varför? Jag har inte gjort nån illa.

Elisabet I:

-Varför. För att du lever på sparade skattepengar och får praktik på FN!

Marie Antoinette:

-Gör inte alla det då?

Elisabet I:

-Var var målet när du avfyrade torpeden?

Marie Antoinette:

-Vilket mål?

Elisabet I:

-Marx och Lenins ubåt!

Marie Antoinette:

-Jag såg ingen ubåt.

Drottning Kristina:

-Vaddå såg ingen ubåt? Jag gav ju dig koordinationerna!

Marie Antoinette:

-Jag gjorde som du sa men jag sa aldrig att jag inte såg det själv.

Elisabet I:

-Skjuta blint. Du skulle ha fått praktik på NATO!

Drottning Kristina:

-Hör ni! Vi måste ju se om de har sjunkit. Annars är vi fortfarande i fara!

Drottningarna går fram till skärmen och kontrollpanelen. De letar och letar. Och letar en gång till... Men de ser varken en flytande eller sjunken ubåt.

Marie Antoinette:

-Jag ser fortfarande inget.

Elisabet I:

-Inte jag heller.

Drottning Kristina:

-Konstigt nog ser jag inte heller något...

Elisabet :

-Drottning Kristina! Var det du som upptäckte fiendens ubåt?

Drottning Kristina:

-Så klart att det var jag!

Elisabet I:

-Och hur många ubåtar var det?

Drottning Kristina:

-Hm... låt se... Va? Ifrågasätter du mig?

Elisabet I:

-Vad tror du själv?

Drottning Kristina:

-Var var du under tiden då vi upptäckte fienden? Jag såg dig inte.

Marie Antoinette:

-Inte jag heller.

Elisabet I:

-Det har inte med saken att göra! Det som är viktigt är vad du såg. Du såg det du ville se – en man!

Drottning Kristina:

-De var fakstiskt två.

Marie Antoinette:

-Det var ju en ubåt Kristina såg...

Elisabet I:

-Sen din man lämnade dig ser du män som nationens fiender. Och som om det inte räckte - ser du de överallt!

Drottning Kristina:

-De är överallt!

Elisabet I:

-Har du tänkt på att det kan vara en önskedröm?

Marie Antoinette:

-Jag har en dröm...

Båten skakar igen och denna gång kraftigare än första. Larmet börjar tjuta.

Marie Antoinette:

-Vi kommer att sjunka! Gör nåt nu då!

Elisabet I till Kristina:

-Det är ditt fel! Hade jag fått vara kapten hade det aldrig hänt!

Drottning Kristina:

-Varsågod och ta över om du nu är så duktig!

Elisabet I:

-Nu är det för sent för att jag ska kunna reda ut det du har tilltrasslat.

Marie Antoinette:

-Snälla tjejer! Vi måste göra något! Vi kan ju vara ett bra team, inte sant?

Elisabet I:

-Håll käften!

Drottning Kristina:

-Just det! Marie Antoinette! Jag delegerar att lösa problemet till dig.

Marie Antoinette:

-Nu räcker det! Hon stänger av knappen.

Ni är så dumma! Jag vill inte spela mer med er!

Elisabet I:

-Var inte fånig! Vad är det som är fel nu då?

Drottning Kristina:

-Vi har ju en lösning. Kom så spelar vi färdigt.

Marie Antoinette:

-En låsning ja.

MA drar.

Drottning Kristina:

-Vänta Marie! Du får bestämma i annat spel!

Elisabet I:

-Lova det du kan hålla. Jag ska hem till Hubert.

Drottning Kristina:

-Förrädare. De slutar alltid när jag har roligt.