Man har aldrig en given plats i gemenskapen,
man är inte automatiskt välkommen.
Vänskap kan aldrig tas för givet,
och allting är inte alltid vad det ser ut att vara.

Alla pusselbitar passar inte på samma ställen,
och trots att någon ibland lyckas klämma in en,
någonstans på fel ställe, bland fel personer,
så är det inte alltid rätt.

Man har aldrig ögonen tillräckligt öppna,
för att se allting som händer.
De dolda bitarna av sanningen hittar bra gömställen,
och det kan ta alltför länge att hitta dem.

Man letar på fel ställen, och medan man letar,
så blir man själv en pusselbit som fattas,
medan resten av pusslet byggs upp,
som en helhet, där man inte själv är med.

Man ser inte den osynliga muren, innan man inser,
att det finns förändringar åt fel håll.
Att det inte går att ta isär pusslet igen,
utan att förstöra ännu mera.

Det är då en hjälpande hand kan sträckas ut,
och hjälpa en att hitta rätt plats i virrvarret.
Det är då man inser,
vad riktiga vänner betyder.

De riktiga vännerna är de,
som hjälper dig att hitta rätt, när du är borttappad.
De som stannar vid din sida, oavsett vad andra tycker.
Och drar in dig tillbaka till gemenskapen,
när du är pusselbiten som inte vill passa in.