när regndroppen
placerat sig
på spårvagnsrutan
avvaktat en bråkdel
av min tidsuppfattning
och sedan släppt taget
då öppnas mina sår
kvarglömda minnen
ur glömskans garderob
blottas nakna, oförlåtna
jag stirrar förbi
min verklighet
tårarna svider till
jag blinkar, sväljer
sluter mig