Tiden hann ifatt dig,
älskling
och där väntade vardagen.
Bekvämlighetens dimmor,
älskling
skingrades i ditt liv.

De tusen nålar
som genomborrar dig nu
satt tidigare inuti mig.
Och det sitter tusen kvar.

Sju dagars tankar,
älskling
ändrar inte år av narcissism.
Sju nätters vånda,
älskling
utplånar inte en karaktär.

En efter en
lossar jag pilarna
som punkterar mina lungor.
Och jag kan andas.

Jag blir vackrare,
älskling
ju längre ifrån jag flyter.
För varje dag som passerar,
älskling
blir bilden av mig tydligare.

Och jag kommer aldrig mer tillbaka.