Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

24 januari gånger fyra

död utan stöd löd den dom
som kom och tog allt ifrån dig
mig oss vi är tomma
slutna förargade och rädda
för att livet kom för nära
drabbade våran kära älskade
nu saknade vän
\"vi ses sen\"

FAN HELLER ATT VI GÖR!

jag trodde antog förväntade
mig mer större längre tid
en den jag fick gick stack
ifrån mig och jag hann
aldrig med sved gjorde ont
att vara ensam kvar utan svar
jag bar alla minnen ömt
försiktigt nära
så nära att det gjorde ont
att göra störa röra då
ingen längre ville höra

jag skrek kver tjöt
av smärta som var för stor
att bära bota behandla inga
plåster ord eller kramar
kunde stilla lindra dämpa
likgiltigheten och du
fanns inte där här nu
jag vill inte stå ligga sitta
springa bara för att
finnas minnas förstå
att du aldrig kommer svara höra
när jag ber
KOM TILLBAKA FÖR JAG ORKAR INTE MER!

du försvann gick bort dog
tog med dig stunder minnen
ögonblick det var aldrig rätt
sätt att lätt lådsas att allting
aldrig funnits vunnits älskats
utav många fler än de dagar
som kan räknas radas skrivas
det gör ont mer än förr jag
kan inte ljuga säga och le
att jag känner något annat

vila i frid
din tid har stannat




Fri vers av Anne-Li
Läst 340 gånger
Publicerad 2007-10-13 18:50



Bookmark and Share


  orsak
du leker så otroligt snyggt med orden i den här.
jag sveps in i en slags rytm som pulserar, sticker och
svider lite. samditigt som den ger lite värme.
så som riktigt bra poesi gör.

mitt favvostycke:

\"jag skrek kved tjöt
av smärta som var för stor
att bära bota behandla inga
plåster ord eller kramar
kunde stilla lindra dämpa
likgiltigheten\"
2007-10-22
  > Nästa text
< Föregående

Anne-Li
Anne-Li