Det var han som gjorde det. 

Skymningen klängde sig fast vid sekunderna innan
natten flöt ut över hallgolvet. Jag vaggades till stillhet
av någon annans hand. Ropade någon annans namn.

Och medan jag sov försvann det sista
av Raskolnikovs Moskva.
Solförmörkelser kom och gick
och i Jonestown tystnade rösterna.
Namnen på dem som skövlade Attikas skogar
slutade att viskas. 
Det byggdes murar någonstans
på andra sidan av jorden.
Och afasi blev modersmål.

 

Jag vet inte om elefanterna vandrade tills de stupade. 
Men när jag vaknade var världen ny.

Det var han som gjorde det.

"Som kärlek" sade han

fastän ännu

längre