Jag sjöng när jag var ett barn i mitt ensamhet.
Jag hitta på sånger för att glömma vardagen.
Sen dess har jag letat så efter min melodi.
Till sist efter alla år har jag nu hittat den.

Medlodi från mina känslor låter jag nu komma fram.
Denna har sorgens klanger, ensamheten färgar den.
Men den ger mig tröst i mörkret så att jag kan orka med.
Drömmar som fyller livet, Drömmarna om kärleken.

Så många jag slängde bort. Jag var inte nöjd.
Den sången jag leta efter skulle bli så bra.
Jag började tvivla på för att nå sån höjd.
Jag nästan gav upp, när melodin den växte fram.

Medlodi från mina känslor låter jag nu komma fram.
Denna har sorgens klanger, ensamheten färgar den.
Men den ger mig tröst i mörkret så att jag kan orka med.
Drömmar som fyller livet, Drömmarna om kärleken.