Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag vet inte vad jag vill, inte vart jag ska ta vägen ännu, bara att jag måste använda benen igen......


Benen bär mig


Sorgens förlamning
släpper sakta
strupgreppet
tar nya
tag
tills

kvävningsropen
kommer
krypande
alltmer sällan
andningen
antar normal

syreupptagning
som ger
styrka åt
livlöst
lealösa
lemmar

Benen
börjar
bära och
som ett
stapplande
småbarn

tar jag steg efter steg
tills balansen ser
till att jag inte
trillar igen
trots att jag vacklar
tar jag mig fram i
tanken att nå mitt mål

. . . . . . . . . . . . . . . . . tillvaron utan dig












Fri vers av -Ulla Tilemo- VIP
Läst 186 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-10-16 12:08



Bookmark and Share

  KonstigaKatter
Starkt, metaforiskt, fint samlat kraft att ge sig viljan till mål, nästa och nästa dag...
2007-10-16

  Markattan
Rader som bär på en styrka och ett hopp om att en dag orka gå vidare i livet utan... Berörande.
2007-10-16

  poemthing
Ah. Fint skrivet. Religt fint.

Gillade speciellt \"trots att jag vacklar
tar jag mig fram i
tanken att nå mitt mål\"

^^kommentera gärna nån av mina dikter.
Kram Ida
2007-10-16
  > Nästa text
< Föregående

-Ulla Tilemo-
-Ulla Tilemo- VIP