Du dansar i årtiondens balettskor
på trappavsatser

med vita änglavingar
fastsydda i skulderbladen

hösten åker rutschkana på trappkanten
yr av glädje kastar han
löv i vinddraget

en ek har grott fast i tapetens blommande mönster
som målar sig själv ur ingenting

våren spränger gränser
krossar kristallglas
i finfolkets händer

du dansar
likt en marionettdocka
med glada ögon

och

en duva fattar eld
i ljuskandelabrars skugga
den flyger med kärlekens brännmärke
ett budskap
om frid

du dansar i en piruett
på trappens fotsteg

till pianospelande möss
och fotografiers gamla minnen

som träder ur tapeten

sedan tystnar musiken inom dig
och du går ut genom springan
ut genom livets portar
och cyklar ut
ur tapeten


just där jag ritade igår