I utkanten står jag hel
men intill hjärteroten vittrad.
Yta håller mig samman nu.

Och för att fördriva mina tankar
förbjöd jag mina ord.
Vände dem inåt
och vände andra kinden till
(den utan tårar)

Hörde du
när dörren sakta gled igen?
En andlös väntan,
en ändlös väntan?