Man blickar bakåt

ser på livet som var

Betraktar med nya ögon

spillrorna som ligger kvar

Så mycket tid

så mycket kraft

som gått åt till att återskapa

ombygga

Det som borde varit

men som fick ersätta det som nu är

Jag

Blickar framåt

inser

Spelar ingen roll hur många år som går

jag är och förblir ärrad

djupt i själens dunkla kammare

Segrade ändå

Jag överlevde

och jag lärde mig att finna

en väg att leva

Ångesten som vissa dagar fräter som syra

då man känner sig lika liten och försvinnande i mängden

som en stackens myra

Styrkan som finns

hittas på djupet

Alla dagar orkar man inte leta

Tacksamt ödmjukt

omfamnar jag den glädje jag har

Den som står pall när mitt humör sviktar

soldat uti fingerspetsarna

Förtjänar sannerligen en alldeles unik hedersmedalj

Älskad av och älskar

i evigheten