Sagorna har tystnat 
vaggan stelnat
mitt i en rörelse
de som läste gick
och de lämnade inte 
något ljus tänt

Tystnaden kom smygande
utan förvarning 
dörren
till verkligheten
slängdes upp den
på vid gavel

Draget blåser
mitt rop tillbaka in i mig
och drömmarna
mosas till
väckarklocksklor
och beordrad övertid

Men du vaggar mig
på din hud
viskar sagor
med långt svepande hår
kryddar mina drömmar
och öppnar försiktigt
din dörr
för att släppa in ljuset

Jag somnar tryggt
mitt i en mening
meningen med livet.