Gatorna fram vandrar jag
medan vinden, så kall och rå
rycker och drar i min mössa
som den ville få med sig sin lekkamrat
i sina vilda danser

Jag går längs kajen och tänker på
alla skepp som kommer och går
till ställen mina ögon aldrig får skåda
och människor jag aldrig får möta

Vidare strosar jag förbi alla kända strån
in i trånga gränder med kantiga gatstenar
som några grova händer långt innan mig
hackade till
kanske var han en fånge eller
en vanlig arbetare, vad vet jag om hans
livsöde

och vart jag än vänder mig
känner jag
livsöden sammanfogas och slitas sönder
här där det salta möter det söta
i en välkänd komponering