Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag älskar dig fortfarande, fast jag vet att du är borta Lovande tankar, om döden fast i en grotta Du kommer aldrig ut, och jag lika så Älskade vän, jag kommer snart och knackar på Öppna då dörren och se på mig Jag lämnar dig aldrig, även om dom så


Döda mig, tortera mig! Jag släpper ändå aldrig dig.

Ännu en gång dom försöker sära på oss
Jag orkar snart inte mer, dom bara sårar oss
Lämnar oss själva, i mörkrets rum
Låter oss gråta, och skära oss själva till dödens sång
Jag gråter varje dag, eviga natt och timme
Tårarna rinner, och mina tankar dom brinner
Får aldrig ens nämna ditt namn, för då börjar dom att skrika och såra mig mer
Det ända jag kan göra för att få se dig, är att le
lådsas att jag lycklig är, drömma mig bort i min fantasivärld
Endast tänka på dig, på hur lycklig jag hoppas du är
Ett fejkat leende om dagarna jag bär, men när natten gryr så blir det tårar jag bär
Skärande sår, ner för mina kinder
Tårar blir snart till blod, och tankar dör ut

Jag ligger på mitt moln, och bara tänker på dig
Hör röster och skrik i närheten av mig
Ser armar sträckas upp mot skyn, för att dra ner mig
Men jag ignorerar och flyttar mig ännu ett steg bort, ännu mer ro och sorgens tröst
Ingen kan nå mig nu.
Ingen kan någonsin stänga in mig mer, kan aldrig tvinga mig att gråta mer
Dom kan aldrig tvinga mig att sluta tänka på dig, för det är bara du som existerar i mitt minne tillsammans med mig
Älskar dig så, jävlar du om jag kunde dra
Vad jag skulle va lycklig, om det ändå kunde vara så

Drömma kan man alltid göra, iallafall oftast
Gråta kan man alltid göra, nästan alltid
Jag kommer aldrig lämna dig, döda mig tortera mig! jag släpper ända aldrig dig.


/ Sabbe.




Fri vers av Knocking
Läst 413 gånger
Publicerad 2007-11-10 19:03



Bookmark and Share


    Anonym Ängel
oj oj...dina texter berör en till tårar!
Fin som fan!
2007-11-11
  > Nästa text
< Föregående

Knocking
Knocking