Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Efter att ha samlat mod, om det är det man gör när man sörjer, så har jag läst en liten del av min mans sjukdagbok. Allt finns nu memorerat i mig.


Jag läste hans dagbok


Du skrev om sådant
som jag redan visste
fast inte på det sättet
som du själv tänkte

Jag läste nu dina egna
tankar och förundrades
över hur du orkade
vara så givande

Och jag fick åter veta
din sorg över detta öde
din förtvivlan över att
veta hur sjuk du var

Jag blev alldeles
särskilt gripen av
att du inte hade
ett enda uns av
minsta bitterhet

Mellan raderna läser
jag om en människa
som aldrig gav upp
hoppet eller slutade
. . . .att älska. . . .




Övriga genrer av -Ulla Tilemo- VIP
Läst 181 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-11-11 08:24



Bookmark and Share


  charlotte hedendahl
Så fint din kärlek och stolthet lyser i dessa rader! Att din man inte kände någon bitterhet,måste varit en välsignelse för er båda under den svåra perioden, och är det säkert för dig idag!
Kramar
2007-11-11

  Effell
Det är beundransvärt och starkt att hålla modet uppe i den situationen. Jag kan verkligen inte sätta mig in i hur jag själv skulle hantera livet om jag visste att det var på väg bort.
Mitt i sorgen kan jag tänka mig att det finns något positivt i att du på sätt och vis fick något av honom även efter att han gått vidare.
2007-11-11

    Maria Malm
Sånt här är väldigt berörande att läsa. Hoppet, som är det sista man ger upp..
2007-11-11
  > Nästa text
< Föregående

-Ulla Tilemo-
-Ulla Tilemo- VIP