Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
...eller kanske 30-årskris...


Ingenmansland

känslan av att vara på fel plats
att göra fel saker

jag var väl ämnad för något mer

slår upp kartboken för att finna ett mål
men ju mer jag bläddrar
ju fler blir vägarna
och målen

oaserna som hägrar

runtomkring faller människor
för kärleken
av kärleken
ur kärleken

och det slår mig att sången nog är sann

så mycket falskhet bor det här

jag vaknade en morgon av att jag hade slutat drömma
och undrade hur det hade blivit så

hur blev det så här?

rutinerna har blivit mitt livs soundtrack
och det skulle behövas ett rejält hack i skivan
för att rycka mig ur spåren
som vandrats så djupa
att jag snart inte ser över kanten




Fri vers av Lilla_Lala
Läst 467 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-11-13 20:57



Bookmark and Share


  TiVa
att bli en robot, bara göra och aldrig känna. Det går så fort att hamna där och det är svårare än man tror att ta sig ur... Bra beskrivet.
2008-05-18

    Emma_med_t
Tror vi är lite lika här. Då och då kommer ångesten över att vara som alla andra, göra samma saker hela tiden, inte utvecklas, inget nytt. Känner likadant själv just nu och drömmer att jobba som AD i New York, flytta till norditalien, bosätta mig på irland.. Kanske räcker det att bara göra ngt nytt.. en litet steg.. en kurs, en insprirerande bok, en konsert. Klem på dig Sarisen
2007-11-14
  > Nästa text
< Föregående

Lilla_Lala
Lilla_Lala