Kan vi inte tävla i problematiska barndomar
Se vem vi ska tycka mest synd om
Stapla smärtor
Det hade varit skoj
Ty jag hade tveklöst vunnit.

Bara mina sorgliga ögon berättar
mer än Jesus
Om att blöda
Du hade baxnat av svartsjuka
Du hade blivit skrämd av min styrka
För min barndom var hutlöst svår.

Faktum är att jag vill ha min fula barndom i min bakficka
Så att jag snabbt kan dra upp den
När någon säger Bu,
Jag vill kasta den i ansiktet på folk som är fulla av fördomar
Jag vill långsamt räcka fram den på tungan
När någon missförstår mig
igen

Jag vill känna den mot min hud ibland
Så att jag kan uppskatta livet
Mer än du gör.
Jag vill ha ett kämpande barn i fickan,
Som sticks ibland för att påminna mig om hur det är
Att stå värnlös inför världen

Till trots för eventuella nervsjukdomar i framtiden
Och annat gojs.
Framtiden är alltid ljus
För oss mörka barndomar