Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Tänk om jag fick trösta alla dessa barn, då skulle jag börja med mig själv.


Bak ändlös mur av svärtad sten

Bak ändlös mur av svärtad sten
står en liten förvirrad kille
med längtan tyst vid brusten tro
som inte fick det han ville

Med kall sol i pinad själ
och ett hårt grepp om sin tröst
förevigt leende förklädd
med nallen mot sitt bröst

Ett litet hjärta som längtar
med tårar som gör det detsamma
Hur tröstar man en liten ängel
som bara ville krama sin mamma




Fri vers av Nicklasb
Läst 404 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-11-15 21:33



Bookmark and Share


  Erik L
Fint och ömt diktat!
2007-11-20

  Ewa-Britt Nilson VIP
Ord, som inte bara ger snyft
utan, dina kära, lyft!
2007-11-18

  Jorska
Där satt den!
Lika säkert som knipet i hjärtat
och
tåren i ögonvrån.
En mycket harmonisk dikt som förstärks av en jättebra och läslockande titel.
2007-11-16

  Catrin
En underbar titeln och tillika en mycket vacker dikt, du har ett stort ömmande hjärta för barnen i oss själva och runt omkring oss. Gillas!!
2007-11-16
  > Nästa text
< Föregående

Nicklasb
Nicklasb