Du smakar kaffe
och ditt rufsiga
hår gör mig helt
yr av lycka.

Men orden fastnar
på min läppar
och livets skörhet
viskar oro i vår
tynga tysnad.

Jag
älskar
dig

vill jag säga
men du ger
mig gåshud
och du tror
jag fryser.

Så istället viskar jag det till
din tröja som doftar som du.

Skrattar åt min dumhet och
för en sekund ser du sårad ut.