Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag mår aldrig bra, men visar det inte för er För jag är mera berädd, att hjälpa er Bryr mig mer om er, än om mig själv\' Men jag hoppas ändå ni förstår att jag gråter varje eviga kväll


Döda mig

Just nu mår jag fan inte alls bra
Har försökt undvika det, varje dag
Det var ganska länge sen, eftersom jag börjat om på nytt
Men det har nu visat sig, såren öppnas om på nytt
Orkar inte mer, jag vill bort. Så snälla döda mig, fort

Först ni, som betydde så mycket. Jag gjorde ett misstag, och det slets i stycken
Delades ut, till många själar
Hur fan ska jag klara mig, det går inte. Nu vill jag fortsätta skära

Sen ni andra, ännu ett misstag jag gjort eller vadå?
Hur i helvete ska jag bete mig då, ska jag krypa efter er och gå i era spår ?
Och gråta i all evighet, vara olycklig och rädd, och aldrig sedd?
Hur ska jag då bete mig, om jag aldrig får vara mig själv
Allt jag gör, blir alltid fel
Är aldrig bra i era ögon, jag är inte perfect
Förvänta er inte heller att jag är det
Jag lovar, att jag kommer alltid finnas här för er, vad som än händer
Men just nu, stupar jag och skrapar upp mina händer
Mitt hjärta är sårat, och jag lika så
Det kanske är ni som borde bete er, lite ändå

Hur ska jag göra, vad har jag gjort ?
Blev det för mycket ? Eller alldeles för mycket ogjort?

Mitt hjärta skär, och jag lika så
Vill inte mer, orka leva ändå


/ Sabbe.




Fri vers av Knocking
Läst 315 gånger
Publicerad 2007-11-25 20:21



Bookmark and Share


    Anonym Ängel
så otroligt starkt, och igen kännande!
ta hand om dig<3
2007-11-25
  > Nästa text
< Föregående

Knocking
Knocking