Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tidvändningsfasa


Och alltid kryper skräcken fram
när ryggen vänds mot dig
Fastän smärtan kom från annan hand
det förflutna krossar mig

När vanvettsrysning skakar kropp
då din närhet rör min hud
Och nuet rusar bak mot då
med ett iskallt stelnat ljud

Och chock från förr blir kramp just här
trots kärleksfulla händer
Din kropp blir hans och fasan min
när ångestminnen bänder

När skam och våld och tvingad natt
fångar skrik och gör mig stel
Och tårar isar genom kropp
så mardrömslik och fel

Och allt jag undrar med förtvivlad sorg
är varför skräckförflutet mig
Som din kärlek räddade mig från
skulle drabba även dig...?





Fri vers av Lindah
Läst 493 gånger
Publicerad 2005-05-10 17:17



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lindah
Lindah