*

sakta sänker sig mörkret nu
vad som väntar vet ingen
känslan fick mitt hjärta att gå itu
förstår nu trollkarlen i Sagan Om Ringen

*

blinda inför den gudomliga symboliken
banade vi väg för vår egen undergång
uppslukade av den beräknande matematiken
hörde vi inte längre änglarnas sorgesång

*

som en gigantisk mörk slöja
sänker sig dödens kyla över världen
stunden som nu inte mycket längre kan dröja
händelser som förebådar den sista stora färden

*

till tonerna av regnets smattrande droppar
märks inte alla miljoner tårar som faller
nedräkningen som ingen vet hur man stoppar
i det fördolda kämpar hoppet bakom tjocka galler

*

förstod aldrig hur vi kunde hamna här
det enda jag vet är varför jag blev kvar
trots att tvivlets vassa klor liksom knivar skär
väntade Du in i det längsta med dina svar

*

önskar att alla en dag kommer kunna se
hur underbart allting egentligen är
aldrig någonsin ska jag sluta att be
älskade Fader som jag håller så kär

*

sakta sänker sig mörkret nu
i fjärran hör jag hur svärden klingar
känslan fick mitt hjärta att gå itu
står här beredd i ett regn av brutna vingar

*