Du är den enda solen i ditt liv,
och bara du kan bringa den att skina
för att ge det värme, ömhet, kärlek.
Du har ingen rätt att kräva det av andra,
och om du upplever dig som mobbad, utesluten,
är det du som själv har uteslutit dig,
och bara du har själv stängt till ditt hjärta.
Du har ingen annan egen värld än i ditt hjärta,
och allt universum tillhör dig, om du kan öppna det för andra,
men dess energi och kraft är bara din, beroende av bara dig.
Det är ditt ansvar:
om du kan ta ansvar och ge över det,
så är det inget fel på dig,
och allt vad du behöver göra
är att bara fortsätta att älska
outtröttligt, aktivt utåtgående för alltid.


original text:

You are the only sun of your life,
and only you can make it shine
to give it warmth and tenderness and love.
You have no right to crave it from the others,
and if you feel sorted out and forlornly cold-shouldered,
those cold shoulders are your own,
and only you yourself have closed your heart.
There is no other world in you but your own heart.
The universe is yours if you would open it (your heart) to others,
but the flow is always yours, depending only upon you.
That is responsibility:
if you can take responsibility and give it,
then there\'s nothing wrong with you,
and all you have to do is keep on loving
tirelessly, going out and actively forever.